Cancer ökar ständigt, skriver Torbjörn kronander här i sin krönika. 2014 rapporterades det cirka 65000 nyfunna cancerfall bara i […]

Cancer ökar ständigt, skriver Torbjörn kronander här i sin krönika. 2014 rapporterades det cirka 65000 nyfunna cancerfall bara i Sverige. Svensk Medtech har inom området cancer, framförallt, funnits med inom diagnostik (radiologi med mera), kirurgi och strålterapi. Inte minst har strålterapin ett starkt fäste här i Sverige, till stor del baserat på Svenska forskningsgiganter inom området under perioden 1960-2000.

Torbjörn Kronander är vd för Sectra och skriver för MedTech Magazine.

Torbjörn Kronander är vd för Sectra och skriver för MedTech Magazine.

Idag står cancervården mitt i en stor omdaning. Nya lovande resultat baserat på aktivering av vårt eget immunsystem, eller på injicerade antikroppar som används som bärare för en ”payload” inom såväl diagnos som terapi har för vissa cancertyper givit revolutionerande resultat. En del av dessa metoder fungerar dock bara på ett smalt segment av patienter, och vi ser att samma cancerform nu börjar behandlas på olika sätt beroende på patientens genom. Metoderna kallas följaktligen ofta ”precision medicine” eftersom de är specifika för vissa patient/cancer kombinationer. Det finns redan en uppsjö av olika immunoterapier, från att odla patentens egna antikroppar eller T/B-celler utanför kroppen och sedan injicera tillbaka dem, till att på något sätt göra cancercellerna mer synliga eller känsliga för kroppens immunsystem. Idag är metoderna bara applicerbara på ett fåtal cancertyper men många fler immunoterapier är på väg.

Jämfört med de ”grövre” angreppsätten; strålterapi och kirurgi ger de nya stora fördelar. De är mer specifika och attackerar just cancerceller utan att ta bort eller skada omgivande vävnad, och de kan detektera/attackera även metastaser som kan vara så små att de varken kan upptäckas eller behandlas med grövre vapen. Men framförallt ger immunoterapin i sig ett ytterligare vapen utöver den nuvarande arsenalen eftersom vare sig kirurgi, strålterapi eller cytostatika fungera på alla cancertyper.

Eftersom vi är mitt i denna revolution och en stor del av svensk medtech-industri direkt eller indirekt sysslar med cancerdiagnos eller -cancervård är det naturligt att ställa oss frågan hur vi kommer att påverkas av att cancervården förändras.

Om vi börjar med diagnos så kommer troligen en ökande andel framtida cancrar att diagnosticeras med PET i kombination med CT eller MR. SPECT kommer att finnas kvar i minskande omfattning. Anledningen är den högre känsligheten och upplösningen med PET och givetvis att man kan detektera strukturer som man inte ser på annat sätt. Antalet typer av tracers för PET ökar snabbt vilket gör en alltmer precis diagnostik möjlig. Påverkan på oss inom diagnostikdelen av medtech är givetvis att kunna visa och hantera kopplade PET/CT respektive MR/PET undersökningar och att skapa, hantera och distribuera tracers. Vi ser också idag att gränslandet nuklearmedicin/radiologi och patologi kommer att delvis suddas ut. Digital histopatologi ökar snabbt och liknar i mycket genombrottet av filmfri radiologi för 20 år sedan. Men när också patologin blir digital kommer den diagnostiska situationen ändras i sina grundvalar. Diagnostiken kommer att bli ännu mer multidisciplinär och kommer att behöva verktyg för detta, vilket det är vårt jobb att leverera.

Eftersom det är svårt att säga att man till 100 procent botat en cancer och vi får fler överlevare så kommer dessutom monitorering av eventuella återfall troligen att driva tillväxt inom diagnostikområdet.

På terapisidan kommer vi för överskådlig framtid att ha kvar cytostatika, kirurgi och strålterapi, men dessas relativa andel av den totala behandlingsvolymen kommer troligen att minska när immunoterapin och ”personalized medicine” ökar. Och då kommer system för DNA sekvensiering, och IT stöd för att hantera de enorma informationsmängder som genetiken genererar att vara ett stort och ökande område. Inom vissa områden används redan genetisk information som del av behandlingsbesluten. DNA sekvensieringen kommer att ske av dels patienten, för att ta reda på om man t.ex. tål vissa behandlingar, dels för att försöka sekvensiera själva cancern.
Efterhand som antalet genetiska indikationer ökar så kommer informationsmängden att bli ohållbar att hantera utan tungt datorstöd. Så även om klassisk medtech kanske inte kommer att beröras så mycket av själva terapin (det kommer till största delen troligen hanteras av dedicerade bolag samt läkemedelsindustrin) så kommer mätutrustning och IT system runt denna troligen att växa starkt. Vi kan också troligen få se att gränsen mellan medtech och pharma suddas ut ännu mer än vad som redan är fallet.

”Cancervården är i mycket snabb förändring och de av oss inom industrin som inte förändras lika snabbt riskerar att drabbas negativt.”

Slutligen kommer området beslutsstöd, baserat på ”Big data”, eller ”Machine learning” troligen öka mycket snabbt inom cancervården. Med snabbare och snabbare datorer och nya algoritmer kan man idag operera på mycket stora datamängder. Och faktiskt använda den enorma informationsmängd som finns lagrat i arkiv och journalsystem, något man inte gör idag. En sådan teknik användes nyligen är Googles dator AlphaGo besegrade världsmästaren i det japanska brädspelet Go. Go ansågs länge vara ”den sista utposten” inom spel där människan hade ett försprång före datorerna. Datorer har i och med detta nu besegrat de bästa människorna på i stort sett inom alla områden. Givetvis kommer sådana ”digitala assistenter” i framtiden användas inom cancervården med för att föreslå behandlingsmetoder, eller hitta mönster och samband. Sen kommer de slutliga beslutet troligen alltid att ligga på en mänsklig läkare som kan tolka även icke fysikaliska data, men man kommer inte att ta besluten utan att konsultera ”assistenten”.
Mer om machine learning ber jag att få återkomma till i en kommande krönika.
Sammanfattningsvis är cancervården idag i mycket snabb förändring och de av oss inom industrin som inte förändras lika snabbt riskerar att drabbas negativt. Men det stora uppsidan är givetvis att det också skapas enorma möjligheter för de snabba aktörerna med såväl nya områden som en ständigt ökande marknad.

Text: Torbjörn Kronander, vd Sectra

Torbjörn Kronander är vd för Sectra och skriver för MedTech Magazine.